Den 29 maj ställer sig företrädare för de svenska storbankerna och Svensk Handel vid bankomaterna i Malmö. Uppdrag: att uppmana dem som vill ta ut pengar att använda betalkort i stället. Det kan tilläggas att bankomaterna ägs och sköts av – bankerna.
Här en kommentar i anslutning till artikel i ämnet:
“Ska ni verkligen stå vid bankomater och skuldbelägga vanligt folk för att de vill använda kontanter? Om vissa tycker att kontanter är enklare och snabbare än kort, eller inte vill att information om vartenda litet köp ska lagras i bankernas databaser, så ska väl inte ni komma med pekpinnar och säga att de har fel. Lägg era kampanjpengar på lösningar för säker kontanthantering istället och låt varje person välja själv mellan kontanter, kort och andra betalningslösningar. Det räcker med all onyanserad propaganda som ni redan trycker ut i dyra antikontantkampanjer, som till exempel Finansförbundets påstående att två av tre kontanta kronor finns i den kriminella sektorn att det bara är ”langarna, hälarna, rånarna och svartjobbarna” som behöver kontanter (ja, det är ett direkt citat från deras sajt för skräckpropaganda mot kontanter). Det är ju framför allt bankerna som står bakom de här kampanjerna, och hur bra tror ni att deras kortvillkor skulle vara om inte kontanter fanns som ett väl fungerande alternativ?”
Förfärligt. Men propagandan har nu blivit så grov att jag faktiskt tror att det slår tillbaka, som kommentarerna antyder.
Jag håller på med att undersöka rättsläget för att kunna föreslå lagändringar i syfte att återupprätta kontanter som betalningsmedel. Men det är komplicerat och tar tid att sätta sig in i.
Håller helt med om att propagandan kommer att slå tillbaka.
Din undersökning av rättsläget låter intressant och nyttig. Ser fram emot att höra mer om detta så småningom.
Jag har faktiskt blivit mer och mer avig gentemot mitt kontokort. Ett skäl är att jag rent psykologiskt får mindre koll på vad jag gör med mina pengar. Det blir för många onödiga impulsköp helt enkelt.
Det andra skälet är att jag ogillar att (nästan) varje köp jag gör blir registrerat. Varför lämna ut så mycket information om mina köp och mina vanor? Jag skapar ju även en bild av var jag befinner mig varje gång jag drar kortet. Mindre sånt, tack.
För det tredje så är kontanter hundra ggr pålitligare i dagliga livet, i händelse av störningar och systemfel, både i el-, telenät och bankens servrar. Och med tanke på skuldkrisen som breder ut sig över europa så ser jag framför mig en tid med mycket turbulens i det finansiella systemet. Det kommer bli bank holidays och bankkollapser. Nätbankerna kan komma att ligga nere, och det kan bli akut kontantbrist, bank runs osv.
Jag blev förvånad häromdagen när jag skulle ta ut en större summa pengar på Nordea, för att köpa investeringsguld (dvs riktiga pengar..) och inte fick ta ut mer än 15 tusen kronor, oanmält. 15 000! Det stärkte bara min övertygelse om att ha kontanter tillgängliga, för när systemet börjar skaka så kommer bankernas pyttereserver ta slut på fem röda.
Mer makt åt bankerna innebär mindre frihet åt oss. Jag kommer göra det till en vana att återta bruket av kontanter i mitt dagliga liv. Nästa månad blir en vit månad på kontoutdraget.
En vit månad på kontoutdraget låter som ett bra koncept, du är långt ifrån den enda som skulle må bra av det.
Hotet som kortbetalningar utgör mot den personliga integriteten är något som bankerna och kortföretagen talar tyst om och sakta men säkert lockas allt fler konsumenter in i fällan.
Folkpartisten Camilla Lindberg ställde den 16 april en skriftlig fråga till Mats Odell om vad han tänke göra för att skydda den personliga integriteten vid kortbetalningar http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dok_id=GX11734.
Odells svar? Att ansvaret ligger hos branschens aktörer, alltså banker och kortföretag som har ett egenintresse av att samla in informationen från vara kort.
Samhället behöver kontanter även i framtiden, och vi måste alla värna om rätten till denna valfrihet.